Kattpest
orsakas av kattens parvovirus och drabbar katter
i alla åldrar. Smittämnet är spritt över hela landet
och även innekatter är ständigt utsatta för
smittorisk. Viruset smittar framförallt genom
avföring, urin, blod och genom smitta från omgiv-
ningen. Viruset, som är mycket tåligt, kan över-
leva i naturen i flera år. En smittad katt får hög
feber och blir mycket slö. Katten får kraftiga
kräkningar och diarré med uttorkning som följd.
Den uppvisar bukömhet och ovilja att äta. Ofta
söker sig katten till vatten, men utan att orka
dricka. Inkubationstiden är vanligen 4-5 dagar
och graden av sjukdomen kan variera. Den akuta
formen har ett snabbt och dödligt förlopp. Vid en
lindrigare form av sjukdomen ses symtom under
1-3 dagars tid i form av lindrigt till måttligt ned-
satt allmäntillstånd tillsammans med feber med
eller utan utveckling av diarré.
Vaccination har mycket god effekt och görs
vid 8-9 veckors ålder samt vid 12-13 veckors
ålder. Därefter rekommenderas påfyllnad
årligen för utställningskatter - annars vart
tredje år.
Kattsnuva
är ett samlingsnamn på en blandning av virus och
mykoplasmer. En smittad katt får symtom i form
av snuva, rinnande ögon, sår i munnen och
svalget, luftrörskatarr och lunginflammation.
Sjukdomen debuterar med nysningar, nedsatt
aptit och feber. Senare under sjukdomsförloppet
kan ögoninfektioner och snuva, andningsbesvär
och hosta förekomma. Kattsnuva är mycket
smittsamt och bryter oftast ut och sprids på
ställen där många katter möts, t ex på utställ-
ningar, i kattuppfödningar och på kattpensionat.
Katten kan också få en kronisk form av kattsnuva
- den blir s k symtomfri bärare av sjukdomen.
Ofta har ett sådant djur inga synliga tecken på
sjukdom, men utsöndrar virus i månader eller år
och utgör en stor smittofara för andra katter.
Vaccination mot kattsnuva görs vid 8 och 12
veckors ålder. Därefter rekommenderas årlig
påfyllnad.